Nu har jag nog sett allt

Helt seriös, nu har jag nog sett allt av vad livet kan erbjuda. Detta efter att ha sett en dokumentär på SVTs musiktema kväll. Den handlade om Luftgitarr och inbitna utövare av den “konsten”, de pratade om Luftgitarr som om de verkligen var rockstjärnor och de pratade om att de sett världen som “luftgitarr stjärnor”..Helt otroligt…Luftgitarr kan ju vara kul om man är 11, men dessa herrar var vuxna och en gammal finsk världsmästare i luftgitarr (!!) hade en gård där han hade träningsläger för folk som ville utvecklas som luftgitarr virtuoser…

Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta, jag vet verkligen inte om det är kul eller bara tragiskt att se vuxna människor på det sättet. Okay, en fylleresa på finlandsfärjan med luftgitarr kan väl vara okay, men att ha det som livsstil och intresse är ju snudd på ett stört beteende…”I´ll take airguitar to new levels” sa en av toppskiktet i denna världselit…Vadå? Hur gör man då? viftar med fingrarna som ingen annan kan? Poserar som Keith Richards på ett mer naturtroget sätt? Ja jag vette faen..Rockstjärnedrömmen är stark hos vissa..

Jag får lust att säga till dem att klippa sig och skaffa ett jobb, men det vore kanske cyniskt av mig? Jag har btw klippt mig idag, bara jobbet kvar nu då ^^

80 Talet, vart tog du vägen?

Håller på att städa här hemma och har på gamla 80-tals klassiker på snurren, Lionel Riche, Commandores och soulklassiker ljuder upp rummet och fan vad jag myser av sådan musik. Dagens musik har ingenting i jämförelse med de klassiskasoul, blues och rock artisterna.
De var mer poeter på den tiden än säljinriktade och det var dansvänligt och inte minst kramvänligt…Man kan inte gosa till Britney Spears, inte heller gosar man bra till Darin, men Lionel Richie, BB KIng, Sam Cooke och Otis redding..Där har ni gosmusiken..

Spänningsjägare och knepiga stjärnor..

(Länk) David Carradine tog inte sitt liv enligt obduktionen, utredningen pågår fortfarande men det pekar åt att en sexlek gått åt skogen…Det är ju inte en snygg väg att lämna världen, hängandes med en peruk och en snara runt pickadollen…Men David är väl den som har minst ont av det antagligen, och spänningsjägare finns ju i alla åldrar och samhällsskikt, även hos välbeställda skådisar.. Stjärnor är nog ganska knepigt folk, kanske är det så att man inte går så långt utan att vara lite excentrisk och udda..Skillnaden på excentrisk och galen är tydligen två saker, titel och pengar. Har man pengar eller en professur så är man excentrisk, är man fattig och knegare är man galen..Thats it. Carradines Kung Fu serie var typ det bästa som fanns på 80 talet. jämte “Blue Thunder” och “Thunder Cats”.

(DN)En stjärna som är härligt knasig är Sasha Baron Cohen, mannen bakom Ali G, Borat och nu Brüno. En underbart rolig komiker som inte håller något heligt, inte ens sina egna judiska traditioner är heliga för honom, och hans sätt att driva folk till vansinne är sjukt roligt och ganska unikt tror jag..Filmen han gjorde som Borat i Amerika är sjukt rolig och skulle få en 3½ av 5 om jag skulle recensera den, vilket jag tror är max vad jag skulle kunna ge en komedi rent moraliskt..*ler*

I skrivande stund snurrrar Linda Sundblads skiva “OH My God” på stereon, och den har jag haft sedan den kom ut, även om genren inte är den typiska genren för mig så är denna helt okay, “Cheat” och “oh Father” är riktigt bra pop-dängor som faktiskt har genomtänkta texter, iaf känns de som det.

Det är väl ganska snart dags att krypa ner i sängen, morgondagen kommer nog vigas åt att öva in sånger med gitarren, jag ska sjunga på en tillställning på Torsdag, vilket ska bli kul. Funderar på följande låtlista:

• Daddy Sang Bass
• Johnny B Goode
• Whole lotta shakin
• Seven Spanish Angels
• Små Människor
• Pojken på Månen
• Cottonfields
• Midnight Special
• Its a Heartache
• Human Nature
• Hoochie Choochie man

Så långt har jag kommit hittills..Vad säger ni om dem? De kan vara en bra start kanske?

Ha en fin kväll nu!

Jag äter hellre mina bollar..

(DN) Nu rapporteras det att skivförsäljningen i landet ökar, ganska markant dessutom. Enligt artikeln är det första åren på länge som försäljningen ökar istället för att minska, och det har kanske med ny lagstiftning att göra. Svenskar är väl den typen av människor som gör allt för att vara till lags. Men jag tycker att det är både bra och rätt att artister får betalt för sina verk, men det borde gå att lösa fildelningsproblematiken den med..Kanske med avgifter för speciella fildelningsabonnemang?

(SvD) Något jag personligen kan klara mig utan är svenska popgruppen Styles återförening, den femte i ordningen enligt artikeln..Jag är personligen ruskigt trött på den sortens musik..
I högerspalten ser man en lista med andra 80tals band, och ett av dem, THE SMITHS skulle jag gärna se en återförening av, men som sångaren Morrissey uttrycker sig kan man nog förutsätta att det inte blir nått av det…”Jag skulle hellre äta mina testiklar än återförenas”..So thats it then :)

I skrivande stund lyssnar jag på det amerikanska bandet Counting Crowes låt “A long December” och den är verkligen skön, mysig groove känsla och en bra text. Counting Crowes har väl aldrig slagit på allvar i Sverige, men för er som gillar genren kan jag verkligen rekommendera dem..

Men istället för att göra som Morrissey och snaska i sig sina testiklar så kommer jag kanske att äta en chokladboll ikväll..Jag älskar de små rackarna…

BTW tycker jag verkligen att det borde få heta Negerboll, och även om det är politiskt inkorrekt så anser jag inte att det är rasistiskt…Dessutom ska det vara med kokos, är det inte kokos är det inte heller en negerboll..

 

Technorati-taggar: Chokladbollar,negerbollar,Morrissey,The Smiths,Style,Counting Crowes,testiklar,ökad skivförsäljning i landet

No Coke No Coke

Jag fick idag en autograf på posten av Dr Alban, inte för att jag är nått fan av honom, men det är ju ändå lite kult, han är ju dessutom nästan husgud i tyskland, David Hasselhoff är väl tyskarnas allsmäktige fader, men DR Alban sitter på allsmäktig faders högra sida. I vart fall i Tyskland. Tyskarna är dock ett knepigt släkte, slå på en tysk tv kanal en lördagskväll..Vad ser man då? Joddlande medelålders farbröder med läderbyxor och tyrolerhatt…De är verkligen knäppa..Den enda riktigt bra musiken från våra vänner i söder är Rammstein, och kanske eventuellt Scorpions..Men det kan vara att ta i..
  
Titanics sista överlevare Millvina Dean dog visst härom dagen, hon förlorade sin familj i det sjunkande skeppet, men räddades själv. Hon var bara några månader gammal då Titanic sjönk efter en kollision med ett Isberg..

Jag fick förra åren ovanstående autograf av Millvina och hon var enligt folk som träffat henne en alldeles underbar liten tant..En medlem av historiens vindslag har gått ur tiden, men man får anse att hon ändå levt ett långt liv…

När vi ändå har vart inne på Tyskar kan jag rekommendera er som gillar konsert videos att införskaffa Rammsteins dvd, “LIve aus Berlin” vilket jag anser vara en av de mest klockrena konsertvideor jag sett, hård, brutal men ändå grymt musikalisk och tight…Till Lindeman är ju onekligen en sångare med pondus, och tightare grupp får man nog leta länge efter. Det ryktas om att de håller på med en ny skiva, som enligt uppgift kommer att bli deras sista. Kanske är det interna stridigheter, eller kanske har de tröttnat på konceptet, de har ju trots allt hållt på länge nu. De ska även ut på en turné för att promota plattan…Ser fram emot en ny skiva i CD-stället :)

En skiva jag dock inte lär köpa är Tomas Ledin, maken till överskattad och tråkig artist får man leta länge efter, jag har hört att det finns nån i Ulan Bator som kan bräcka Ledin…*skämt* Nu släppte nyss en skiva..och jag kan inte annat än gäspa..

Konserttips: Fleetwood Mac till Globen..Den skulle jag gärna se..

 

Technorati-taggar: Dr Alban,No Coke,Titanic,Millvina Dean,Rammstein,Fleetwood Mac,Tomas Ledin

Mer om Antony Hegarty

Jag skrev tidigare ett inlägg om Antony & The Johnsons, vars frontman Antony Hegarty är en smått kufisk och androgyn man, men som verkligen är ett musikaliskt geni. Jag skrev brev till honom för en tid sedan och skickade med ett cd-konvolut och en bild, som han skickade tillbaka signerade till mig, sen skickade han bilder på utklippta djur, som han ritat små streck på, och jag vet än idag inte varför, men det var ju lite roligt…Undrar om han rökt något som påverkade hans psyke i negativ riktning tro?

Antony & The Johnsons är en grupp jag verkligen skulle vilja se live, jag tror att det skulle vara en upplevelse som få artister kan erbjuda idag. Jag vet inte om och när han kommer till landet igen, men jag hoppas innerligt att jag kan gå på den konserten då.
 

Ovan ser ni bilden på de utklippta djuren, och ni som kan psykologi bättre än mig kanske kan ge er på en tolkning av dem? Jag har gett upp med de psykologiska tolkningarna…

27 Club

Folk ska ju ha klubbar till allt, en av de sjukaste av dem är Club 27, vilket är väl en typ av Hall of Fame över folk som dött vid 27 års ålder. naturligtvis handlar det om kändisar då. Tydligen ska det vara en sann rock n roll död att festa ihjäl sig vid 27 års ålder. Legender som Kurt Cobain, Janis Joplin, Jimi Hendrix och Robert Johnson dog alla av olika orsaker. Det är knepigt att hylla det faktumet att folk knarkat och supit så mycket att de inte vaknat dagen efter sin sista fest.

Jag som var tonåring då Cobain från Nirvana, då tidens emo-gurus, tog sitt liv med en hagelbössa, och minns hysterin som följde, man skulle kunna tro att det var Gud själv som kolat vippen, till och med sångaren i Pearl Jam, Eddie Vedder sa att han tagit illa vid sig och att han efter Cobains död själv kontemplerat självmord, men det var kanske ett mediastunt för att folk skulle se dem som nästa emo-kungar..Jag förstår inte hur man kan dyrka en musiker så mycket att man blir hysterisk och tar sitt liv då denne gjort det..Det är tragiskt..

När Nirvana släppte sin andra skiva “Nevermind” som blev deras stora genombrott så tyckte jag att de var riktigt bra, och den skivan håller än idag, jag tycker dessutom att deras uppföljare “In Utero” är snudd på ännu bättre. Strax innan Cobains självmord, spelade Nirvana dessutom in en Unplugged konsert för MTV, som är helt outstanding, en av de tre bästa unplugged skivorna enligt min mening.

 Länk till ett Nirvana klipp

Jag vill minnas ovannämnda stjärnor för deras brillianta musik, och deras nu legendariska kreativitet. Jag vill inte minnas deras trasiga och tragiska liv.

Technorati-taggar: club 27,kurt cobain,jim morrison,nirvana,in utero,nevermind,mtv,unplugged

Memorbilia

Ni som läst min profil, har väl även läst att jag sysslar med memorbilia, mest i form av autografer då. Jag har nog samlat på autografer i snart 20 år, och har väl kommit över en ganska gedigen samling. Det är väl kanske lite smånördigt att samla på autografer i min ålder, men jag tror att jag åldersmässigt ligger under genomsnittsåldern i alla fall.

Jag samlar mest via posten, TTM som det kallas (Through the mail) och hittar adresser på nätet på diverse forum. Jag har även införskaffat ett fåtal priceguides, men de var helt ärligt bara slöseri med pengar..
Som musik och filmälskare är det ju dessutom ganska kul att samla på den genren av autografer..

Jag har under åren samlat mest från underhållningsbranchen, och fick den nyss bortgångne David Carradines autograf för snudd på ett år sedan. Jag chockades över hur den mannen dock, hängd i en garderob med en snara runt pickadollen..Låter inte helt stabilt, men en legend är han trots allt. En annan kul sak, jag fick på posten var Ruben Östlunds backstagepass till Cannesfestivalen..Det var nog en raritet som heter duga, speciellt om han går sin spådda framtid till mötes som Ingmar Bergmans arvtagare..

Det senaste året har dock mest koncentrerats på musik och sport, och jag har i dagens dato ca 1200 signaturer i min samling. Ett bra tecken på hur nördigt indragen jag är i detta är att jag på fullt allvar håller på med ett Excel förteckning över min samling, men säg inte det till nån, då kommer de nog skratta åt mig ;)

 

Technorati-taggar: Autografer,memorbilia,ang lee,David Carradine,Dita Von Teese,Ruben Östlund,Ingmar Bergman,Cannes filmfestival

Jacko Släpper Nytt

Den forne kungen på popscenen Michael Jackson är nu aktuell för en mycket omskriven comeback, efter åratal av samlingsskivor och hälsospekulationer kommer Jackson nu att göra en sista turné och släppa ett album med nyinspelad musik, skivan spelas in i Las Vegas och produceras av svenske RedOne som i sig har en gedigen merit lista med bla Shakiras världshit ”Hips don´t lie”. Det musikaliska resultatet får vänta på sig, men fans i hela världen förväntar sig gälla skrik och tunga basgångar. Konserterna kommer att hållas i London på den magnifika 02 arenan, och inleds den 16 juli och avslutas enligt turnéplanen sjätte mars 2010. Biljetterna kostar enligt uppgifter tiotusentals kronor på svarta börsen.

Personligen har jag sett Jacko live två gånger, en gång på Stockholmstadio samt engång på Ullevi i Göteborg, och det är ju verkligen en upplevelse att se en show av den magnituden, musikaliskt sett tröttnade jag på att han gick i från att sjunga till nån slags grymtande med tunga djupa bas och trumgångar, men hans klassiker står ju sig än idag måste jag säga. Jag kan inte annat än hoppas att Jacko går tillbaka till att sjunga ordentligt på sin RedOne producerade comebackplatta..

 

Technorati-taggar: Michael Jackson,comeback,RedOne,Shakira,Hips dont lie,Ullevi,Stockholmsstadio,london brinner,02arena

Mjölka en kassako?

Jag kan bli så trött på musiker som gör allt för att mjölka ut de sista dropparna i sina sinande kassakor till grupper, jag tänker i detta fallet på David Coverdales Whitesnake som för typ ett år sedan släppte ett album, som heter Good to be bad. Och jag tänker följande om den:

Efter tio år samlade David Coverdale åter ihop ett Whitesnake band i raden och spelade in ett nytt album. Legendariska whitesnake har spelat i olika konstellationer sedan 1977, men består numer endast av Coverdale från ursprungsgruppen. Skivan låter som de flesta andra Whitesnake album och intet nytt under solen uppdagas i denna ganska mediokra skivinspelning. Kanske är det en skiva som ett inbitet Coverdale fan kan uppskatta mer än mig som förväntade mig mer kräm. Coverdale sjunger dock som han ska, rent och starkt och skivan är välproducerad och välinspelad, men ack så trist. Det låter som det mesta Whitesnake gjort innan och gruppen känns ganska överspelad nu. 1980 talet är över och Coverdale som i botten är en hygglig textskrivare borde kanske ta och komma med i vårt nuvarande decennium och testa lite nya ljud på pedalerna, för det gamla håller inte riktigt ända fram längre och gruppen känns mer som en parodi på en musikalisk era som kom, som såg och som tröttnade…

Om ni verkligen gillar Whitesnake så har ni väl antagligen redan skivan, har ni den inte kan ni gott skippa den. Jag kallar den slöseri med tid och pengar..

Technorati-taggar: David Coverdale,Whitesnake,Good to be bad,1980 talet

Kultur Kultur Kultur

Visst är det underbart med kreativa och uttrycksfulla människor, som vill roa och glädja människor? Jag vet inte vad som driver människor att år efter år stå på en scen eller måla tavlor som kanske aldrig uppmärksammas. Scenmänniskor lider nog av någon form av narcissim, kanske inte någon malignt form av det dock, snarare en vilja att synas och att få visa sina bra sidor..

Musik har nog dessutom varit en pys-ventil för många människor som haft det svårt, att antingen lyssna på musik som uttrycker de känslor man själv har, eller rent av spela den själv, är nog skönt för de flesta. Bluesen växte väl ändå fram ur desperation hos människor, Billie Holliday har en låt om olycklig kärlek, “I`ve got it bad and that aint good” som nog uttrycker vad många människor känner..

I´ve got a rich mans woman, but she´s living of a poor mans pay, som Muddy Waters sjunger, om sin knepiga situation i livet..

Ja, musik är verkligen underbart, och kultur är ett djupt rotat behov i varje människa.

Jag sitter just nu och lyssnar på ledmotivet till en dokumentärfilm om Blues, där artister spelar gamla blues klassiker från bland annat Skip James och Blind Willie Johnson…Och jag kan lätt konstatera att det inte görs sådan musik idag…Så själfull och insiktsfull…

En del gamla bluessångare verkar ha haft en nyckel till själen och kunde få sina låtar att träffa den där punkten i dig som lämnar dig berörd, vilket ytterst få moderna artister klarar idag.

(SVD) (DN) Dagens teknik, med internet och fildelning tror jag gynnar musiker och kulturarbetare världen över, då de kan komma att synas och höras av publik som aldrig skulle ha hört talas om dem, det fungerar ju inte att göra som de gamla bluesrävarna och lifta land och rike runt och på så sätt sprida sin musik..Men jag håller med artisterna om att de måste få betalt för sina verk, då musikerstammen och kulturarbetare kommer dö ut om de inte får det..

Life is Life och vi anpassar oss därefter..

The Crying light- Antony & The Johnsons

Antony Hegarty släppte nyligen sin tredje fullängdare med sin grupp Antony & The johnsons. Antony som började sin karriär I New Yorks gayscen och uppträdde på diverse obskyra tillställningar innan han samlade ihop ett par vänner och spelade in sitt debutalbum. Kan man ta till sig Antonys musik har man en stor upplevelse att vänta, även om The Crying light kan te sig något svårlyssnad så blir den bättre och bättre med tiden. Musikaliskt går den i samma spår som gruppens tidigare verk och befäster Antony Hegartys som androgynt musikgeni.

Låten ”Epilepsy is dancing” är i min mening den skönaste låten på skivan och på något sätt synonymt för gruppens sound. Det låter snudd på sakralt men mycket finstämt. Gruppens tidigare verk är ingen musik man skulle spela på en fest, om det inte var ett party för emo-kids med personlighetstörningar, och The Crying light är inget undantag, skivan ska åtnjutas i stillhet, kanske med en kopp the i höstmörkret eller en käresta i famnen.

Välkommen

Tjenare på er där ute,

Jag kommer att blogga om kulturella fenomen och recensera nya och gamla skivor och filmer, ska även se om jag kanske kan göra det läsvärt, vilket ju kan vara en bonus för er som läser kan jag tänka :)