Elvis here we go again…

Han lever, han lever skriker de nu, precis som de gjort de senaste 30 åren efter Elvis Presleys död. På en autografshop på nätet såldes två signerade foton av Michael Jackson för 1000$ Stycket, inte ett helt orimligt pris i det här fallet, men ändå. Man kan ju undra om mediaspektaklet kommer lägga sig snart och låta alla få ro, eller om det kommer hålla på 30 år med Michael med?
Jag har skrivit innan att jag inte ska skriva mer om Michaels död, men detta var jag tvungen att få ur mig då mediabevakningen är pervers.

Nu om Michael som artist

Thriller är enligt många Michaels bästa skiva och den har sålt närmare 100 miljoner exemplar enligt medierna nu, och den är helt klart bra, före sin tid på många sätt. Man kan säga att Michael och Quincy Jones tog popmusiken ett steg längre med Thriller än vad artister tidigare gjort, därför förstår jag att den blev så väl populär som inspirerande. Men jag tycker personligen inte att det är hans bästa skiva, Jag aktar nog “Dangerous” skivan från början av 90 talet som hans bästa, tätt följd av History skivan, som var både en CD greatest hits låtar och en CD med nya hits, som verkligen är bra.
 
Skivan Bad är även den en mycket bra skiva, och Blood on the Dancefloor, som ansågs vara ett fiasko för Michael växer allt mer med åren måste jag erkänna. Hans sista nyinspelade platta Invincible har jag faktiskt inte i min samling, men den sålde i 8 Miljoner exemplar vilket ansågs som ett fiasko för Michael.

Jag har spenderat kvällen med att se en gammal konsert film med Michael från hans History turné som spelades in i New Zeeland, och det väckte gamla minnen till liv igen. Jag kunde nästan känna som om jag stod på planen på den magnifika Ullevi arenan i Göteborg, och höra jublet stiga när Michael körde igång sin inledningssång “Scream”…. Det var tider det, på den tiden var jag ung och vacker, idag är jag enbart “och”, men jag kan stolt säga att jag sett en av Historiens legender live två gånger då han var i högform, jag missade Woodstock, jag missade Elvis i Vegas, jag missade Johnny Cash och the Highwaymen, men Jacko kan ta mig tusan ingen ta ifrån mig…

Jag önskar faktiskt att konspirationsteoretikerna har rätt i att han lever, för jag känner mig inte klar med Michaels musik, jag vill ha mer…Gärna en live platta med…